Ekonomiskt våld i nära relationer

Ekonomiskt våld är en form av våld i nära relationer där någon tar kontroll över en annan persons pengar, tillgångar eller skulder för att utöva makt och begränsa möjligheten att leva ett självständigt liv. Statens servicecenter har ett särskilt regeringsuppdrag att bidra till ökad kunskap om denna typ av våld.

Alla har rätt till egen ekonomi och ett liv utan våld

Alla har rätt att leva utan våld och förtryck, oavsett kön, ålder eller bakgrund. Ekonomiskt våld förekommer ofta tillsammans med andra former av våld, till exempel psykiskt, fysiskt eller digitalt våld.

Ekonomiskt våld kan vara svårt att upptäcka, både för den som är utsatt och för omgivningen. Det kan växa fram gradvis och dölja sig bakom sådant som gemensam ekonomi, hjälp med betalningar eller krav på insyn i konton och inköp. Det kan också kännas svårt att berätta om sina erfarenheter, särskilt när den som utövar våldet är en partner, tidigare partner, familjemedlem eller annan närstående.

Vad är ekonomiskt våld?

Våldet kan se olika ut. Gemensamt är att en partner, familjemedlem eller annan närstående person genom olika handlingar tar kontroll över någon annans ekonomi eller tillgångar.

Ofta delas ekonomiskt våld in i tre former, där den närstående använder ekonomin för att skapa kontroll eller beroende:

• Ekonomisk kontroll är att styra hur pengar får användas, till exempel genom att kräva redovisning av inköp, hålla inne pengar, bestämma över större köp, förbjuda eget konto eller ta över tillgången till bank-id, e-post eller mobiltelefon.
• Inkomstsabotage är att begränsa möjligheten att arbeta eller studera, till exempel genom att hindra någon från att ta ett jobb eller en utbildning, försvåra för personen att sköta sitt arbete eller vägra skriva under nödvändiga handlingar.
• Ekonomisk exploatering är att utnyttja någons ekonomi, till exempel genom att teckna lån, krediter eller abonnemang i den personens namn utan samtycke, skuldsätta personen genom att använda personuppgifter eller tvinga någon att delta i ekonomisk brottslighet som penningtvätt.

Våldet kan fortsätta efter en separation

Ekonomiskt våld upphör inte alltid när en relation tar slut. Konsekvenserna kan följa med under lång tid, till exempel i form av skulder, svårigheter att få lån eller att hyra bostad. Den tidigare partnern kan fortsätta att använda ekonomin för att utöva kontroll, till exempel genom obetalda lån, obetalda räkningar eller tvister kring gemensamma tillgångar.

Tecken på ekonomiskt våld

Tecken på ekonomiskt våld kan vara att du eller någon i din närhet:

• saknar egen tillgång till pengar, därför att en närstående styr bankkonton och bestämmer över större inköp
• måste be om pengar till mat, kläder eller barnens aktiviteter
• inte får arbeta eller studera och därför hindras från att ha egen inkomst
• upptäcker lån, krediter eller abonnemang i sitt namn som man inte själv har godkänt
• ser att någon annan har använt eller ändrat lösenord till Bank-id, e-post eller digitala tjänster.

Om du känner igen dig i flera av dessa punkter kan det handla om ekonomiskt våld.

Vart kan man vända sig?

Om en person är utsatt för ekonomiskt våld eller annat våld i en nära relation finns det hjälp att få. Vid akut fara ska man alltid ringa 112.

För mer information om olika former av våld, om rättigheter som våldsutsatt och vart man kan vända sig för att få stöd hänvisar Statens servicecenter till Jämställdhetsmyndighetens samlade information om våldsutsatthet och stöd. Där finns också kontaktuppgifter till nationella stödlinjer, socialtjänst, hälso- och sjukvård och ideella jourverksamheter.

Läs mer hos Jämställdhetsmyndigheten:
Information om våldsutsatthet